Lördag i folkhemmet.

              

     

    

I dag är det lördag 30 juli 2022 och dessvärre för hans mer välartade och lismande servilt opportunistiska antagonister så lever den vanartade, oduglige, värdelöse, hatade, föraktade, bohemiske och excentriske gubbstrutten ännu. Med tanke få vilket trauma detta torde innebära för dessa huggormar så vill gubbstrutten redan nu och initialt be om ursäkt för att han existerar.

Med dessa realiteter i beaktande så vaknar gubbstrutten upp efter en natt med dålig sömn och stiger upp och tar dagens dos av betablockerare innan han startar datorn för inbootning och därefter sätter på radion och SR 1 där han kan lyssna på Naturmorgon och sedan förvissar han sig om att pälsklingen Twix har mat och vatten innan han kokar te och dricker det med en bulle som tilltugg.

Sedan så är det dags att bekanta sig med datorn och webben och gubbstrutten surfar några timmar innan han unnar sig en tupplur och efter denna så redigerar han färdigt nya inlägg till Lars-Olov Remstams Spårtrafikblogg varefter han uppdaterar sin presentation av tyska Ford.

Därefter kan han äntligen börja blogga och i dag så kan vi läsa om brottoffret för det råa brottet som inträffade cirka etthundra meter från den adress som gubbstrutten bodde på innan han flyttade till Gävle och adressen är: Mannen knuffades ner på spåret – är rädd att bli attackerad igen - Lottospelare i USA vann 13 miljarder kronor (aftonbladet.se)

Bubbstruttens kommentar är att slödder är bara förnamnet. Under sin tid kvar i sin hemstad så åkte gubbstrutten regelbundet från tunnebanestationen Hökarängen som är den förrsta södra ändstationen förden första linjken på tunnelbanan.

Han slapp uppleva så här otrevliga saker, men det värsta var en stor kraftig man som under några dagar betedde sig hotfullt när han kom ut på plattformen och även uttalade oanständigheter till folk.

Det var även en man med tomtar på loftet från diakonianstalten Stora Sköndal som brukade gå och sopa på plattformen iklädd en uniformsmössa från spårvägen. En gång när han klev på tunnelbanan i Hökarängen så satt det ett sällskap i vagnen och en av gubbarna i gänget berättade en anekdot. Det var en konstutställning där en duk var helt vit och tavlan kallades för ”På grönbete”. Då undrade en varför en helt vit tavla benämndes så? Det fattar du väl att om kon har betat färdigt så blir det ingenting grönt kvar. Men var är kon då? Fattar du inte att när kon har betat färdigt så går hon därifrån.

Vid en annan tunnelbaneresa så gick det långsamt mellan Slusken och Medborarplatsen och vi stod packade som saridiner. En passagerare sa att han inte var full utan han hade fått medicin mot depression och visade upp burken för medpassagerarna. En annan resa så steg en oförskämd man på i Skanstull och blev avkastade på Gullmarsplan direkt efter att ha åkte ´över Skanstullsbron och anledningen var at han förolämpat en kvinnlig medpassagerare genom att kritisera hennes uteseende och tyckte att det var opassande för en så ful kärring att få visa sig offentligt.

Vid ett annat tillfälle hade gubbstrutten varit på ett läkarbesök och kom ner i tunnelbanestationen Odenplan för vidare färd till Sankt Eriksplan och byte till buss till Sumpan och arbetsplatsen. Odenplan har ett högt välvt tak som ger en god akustik och en berusad man säger då högt; Saliga äro de korkade, ty de skola flyta på vattnet och saliga äro de hjulbenta ty de skola pissa inom parentes.

Även om  Sverige är välrustat när det gäller tillgången på elektricitet så är vi numera uppkopplade mot omvärlden varför det kan bli problem i vinte och läs mer om saken på sidan: Larmet i södra Sverige: Elen kan brytas i vinter (expressen.se)

Gubbstruttens kommentar är att tillgången på elektrisk energi tillhör de stora problemen som vi måste lösa i framtiden. Idag är vi mer elberoende än någonsin och efterfrågan bara ökar då några makthavare fått för sig att våra bilar ska elektrifieras. Det kräver dels att det genereras med ström för att ladda batterierna, men även en enorm energiförbrukning när man tillverkar batterierna som dessutom tillverkas av råvaror med begränsad tillgång på.

Därefter ska gubbstruten avsluta inlägget med dagens nya gävliga bilder!

 

Råttornas dödsfiende.

För övrigt vill gubbstrutten än en gång påpeka att han trots allt är synnerligen  privilegierad då många måste stå ut med att vara både älskade och beundrade. Men den gamle gubbstrutten är både hatad och föraktad, och det är ett stort privilegium för den som uppskattar uppriktighet